US Embassy
Såå.. Nu är jag äntligen klar! Efter 10 månader med bilder, brev, underskrifter, blodprov, hälsoundersökningar, intervjuer, betygsöversättningar, inbetalningar och maaassa blanketter på nätet så är jag äntligen färdig. Nu gäller det bara att få placering så är jag off to America :')
När jag fick reda på att man var tvungen att åka till Stockholm och fixa Visa så var jag först lite skrajj, och jag läste bloggar om hur det var men det blev endå inte som jag förväntade mig så jag tänkte att ifall någon blivande utbytesstudent någonsin går in på min blogg så ska jag minsann ha förklarat fint och bra.
Till att börja med så är de ganska löjliga.. Först står man i kö utanför själva stängslet (som btw är typ tusen meter högt och har såndär snurrad taggtråd högst upp) för att sedan gå igenom ett litet hus. Där får du visa ditt pass, en tant vill se undersidan på dina skor och sen får du gå igenom en säkerhetskontroll som på flygplatsen, och du måste lämna ifrån dig din mobil och stänga av den. Sen går man in till själva ambassaden där man får en nummerlapp och får sitta ner. När det är ditt nummer får du gå till en lucka för att bara lämna alla dina papper, och sen får du sätta dig ner igen. Senare ropar de upp ditt namn och du får lämna fingeravtryck och sedan sätta dig ner. Till sist ropar de upp ditt namn igen och du får ha en liten "intervju" och så får du tillbaka lite papper. Intervjun är ingen intervju, hon som jag pratade med frågade mig bara vilken "grade" jag gick ut nu, och jag svarade "Ninth" såklart. Sen frågade hon ifall jag visste vart jag skulle och jag svarade "No, not yet". Sen klart. Lätt som en plätt, men det tog sammanlagt kanske 2,5 timmar.
Onödigt att behöva åka till Stockholm, men jag och pappa hade trevligt och åt på restaurang med världens godaste brownies. Och så letade jag efter Loreen i varje ansikte som gick förbi, men icke :'c
När jag fick reda på att man var tvungen att åka till Stockholm och fixa Visa så var jag först lite skrajj, och jag läste bloggar om hur det var men det blev endå inte som jag förväntade mig så jag tänkte att ifall någon blivande utbytesstudent någonsin går in på min blogg så ska jag minsann ha förklarat fint och bra.
Till att börja med så är de ganska löjliga.. Först står man i kö utanför själva stängslet (som btw är typ tusen meter högt och har såndär snurrad taggtråd högst upp) för att sedan gå igenom ett litet hus. Där får du visa ditt pass, en tant vill se undersidan på dina skor och sen får du gå igenom en säkerhetskontroll som på flygplatsen, och du måste lämna ifrån dig din mobil och stänga av den. Sen går man in till själva ambassaden där man får en nummerlapp och får sitta ner. När det är ditt nummer får du gå till en lucka för att bara lämna alla dina papper, och sen får du sätta dig ner igen. Senare ropar de upp ditt namn och du får lämna fingeravtryck och sedan sätta dig ner. Till sist ropar de upp ditt namn igen och du får ha en liten "intervju" och så får du tillbaka lite papper. Intervjun är ingen intervju, hon som jag pratade med frågade mig bara vilken "grade" jag gick ut nu, och jag svarade "Ninth" såklart. Sen frågade hon ifall jag visste vart jag skulle och jag svarade "No, not yet". Sen klart. Lätt som en plätt, men det tog sammanlagt kanske 2,5 timmar.
Onödigt att behöva åka till Stockholm, men jag och pappa hade trevligt och åt på restaurang med världens godaste brownies. Och så letade jag efter Loreen i varje ansikte som gick förbi, men icke :'c
Kommentarer
Trackback
